Ångest
Jäkla kroppsångest!! Jag blir tokig!! Gjorde misstaget att kolla på bilder från innan första veckan i Mora. Nu vill bara kräkas på det jag ser i spegeln idag . Samtidigt så vet jag att det jag ser inte behöver vara rätt, för jag kände precis likadant när jag kom hem i från Mora första gången. Jag kände mig enorm och tyckte mig ha dubblerats på bara några dagar. Vilket jag vet är omöjligt. Men det är jobbigt och ångesten är hemsk.
Jag vill inte sakna den kroppen, jag vill inte glorifiera den tiden. Men man glömmer fort och man minns oftast inte det värsta. Som jag levde då, vill jag aldrig leva igen. Jag mådde fruktansvärt och det fanns ingen ork till någonting. Varje morgon vaknade jag och önskade att tiden kunde gå fort så jag fick gå och lägga mig igen. Så vill jag inte leva mitt liv, det är så jäkla tragiskt.
Jag är så jäkla glad att jag kan ringa till min terapeut i Mora i morgon och prata. Det är värt guld! För mina tankar och känslor försöker lura mig att tro att det räcker nu. Att det är dags att vända tillbaka.
Det är sjukdomens "sätt" att hindra dig från att fortsätta och vända tillbaka, den vill inte släppa dig ur sitt grepp men du är SÅ mycket starkare och kommer att vinna kampen! Visa vem som bestämmer, Du kan! Glöm inte att ångesten går över, den är inte farlig, försök att möta den, genomlida den och gå vidare, för varje gång du står ut kommer den sakta att minska och du kommer närmare och närmare målet:)! Tankarna är bara "fantasitankar" de har inget med verkligheten att göra!
Galet hög igenkänningsfaktor på dina tankar o känslor.befinner mig i exakt det samma och lägtar tillbaka dit där jag aldrig mer vill vara.paradoxalt deluxe. Lättar lite m vetskap att andra är lika förvirrade i din styrka att fortsätta fram peppar mig,drar mig o tack för det. Stor kram starka du.livet är värt kampen,är värt ångesten o värt smärtan.det måste det vara.
så himla bra att du ringer o pratar. jag tror det oxå är bra att du vågar känna så, erkänna att det känns så. för även om du är klok nog att veta att den kropp du har nu inte är ett dugg hemsk som ångestdemonerna försöker säga, är dom där jäkla demonerna inte lätta att hantera! =/ jag slår vad om att du är hur fin som helst, och dessutom har jag läst här hur du faktiskt orkar leva nu! =) Du är stark och modig som gör det här! Tackla alla monster så du får vara ifred sedan! <3
