Jag vill vara världens bästa mamma
Det värker i mitt känslokalla hjärta och tårarna rinner ner för mina kinder. Det gör så ont att veta att jag inte är världens bästa mamma just nu. Bristande ork och energi, lättiritterad, svag och frånvarande. Jävla skit sjukdom! Jävla skit människa.
Det går att ordna! Du kan <3 Häromdagen bråkbusade jag med min älskade lillasyster för första gången på.. evigheter. Kittlades och brottades osv, och det har helt enkelt inte gått förut, jag har antingen varit för trött och bara legat i sängen, elr fått akuta deppattacker och brytit ihop, eller så har magen vänt sig ut och in och velat kräkas. Men det går! Jag blev så jävla lycklig när jag kom på det. Det kommer vara värt kampen när du känner att du är den där fantastiska mamman som du kan <3
Tycker det är så himla fint och starkt av dig att för det första möta de där tunga känslorna, och ännu mer av att du delar med dig och släpper in oss! Jag tror på dig! <3
